Digital revolution av vården – men vad tycker användarna egentligen?

Digitala tjänster är i full gång med att omforma hälsolandskapet. Många talar om ”e-hälsa” för att rubricera begreppet, andra anser att digitaliseringen är en naturlig del av hälsobegreppet, och därför benämner man det enbart ”hälsa”, vilket inkluderar både digitala och analoga tjänster som man så vill. I vilket fall går utvecklingen snabbt, och det finns många aspekter som är intressanta att titta närmare på. Hemmonitorering är ett av de mer tongivande områdena, där digitaliseringen verkligen har potential att förändra människors liv till det bättre.

Många aktörer är med och utvecklar nya produkter och tjänster, och potentialen inom hemmonitorering är stor. Vi kan stå framför en liten revolution inom sjukvården likt utvecklingen som har svepte genom bankvärlden och digitaliserade i princip alla banktjänster. Eller? Liknelsen med bankvärlden gömmer en viktig detalj: banker och sjukvård är inte samma sak. Digitaliseringen av bankvärlden gav konsumenten makten i egna händer. Med internetbanken försvann till stor del behovet av det fysiska bankkontoret. Går det verkligen att dra paralleller till sjukvården?

Snabb utveckling
Frågorna är många. Utvecklingen går snabbt, och det är svårt att inte bli entusiastisk av de digitala möjligheterna. Som teknisk intresserad är det lätt att låta sig riva med av alla möjligheter som finns och alla fördelar man tänker sig tekniken kan föra med sig. Men det är sällan den tekniskt intresserade utvecklaren som är den främsta målgruppen för hemmonitorering. Snarare är användaren en kronisk sjuk, ofta äldre, person. Sjukvårdspersonal som sjuksköterskor och läkare är en annan målgrupp. Delar de utvecklarens entusiasm? Kan de ens tänka sig att använda produkterna? Vilka farhågor har dessa olika målgrupper? Förväntningar?

Vi arbetar med flera tongivande aktörer på marknaden, och vi har följt digitaliseringen av sjukvården med stort intresse. Vi insåg snabbt att det saknas insikt kring vad de potentiella användarna av digitala tjänster egentligen tycker. Antaganden finns det gott om. Teorier som bygger på att människan mer eller mindre automatiskt tar till sig nya produkter och tjänster därför att fördelarna borde vara självklara. Men människan är komplex, emotionell och inte alltid en rationell varelse. Risken finns därför att en produkt ratas trots att fördelarna är stora och tydliga enligt utvecklaren, helt enkelt därför att människors känslor griper in och förkastar det som intellektet egentligen tycker är en bra idé.

Vi utforskade åsikterna om, förhoppningarna, förväntningarna och farhågorna till hemmonitorering. För att definiera ”kroniker” riktade vi oss mot människor som lider av KOL. Allmänheten blev ett riksrepresentativt urval av svenska folket. Totalt intervjuade vi 100 KOL patienter (härefter kallad ”kroniker”), 100 allmänpraktiserande läkare och 1000 människor bland allmänheten.


Fortfarande luddigt begrepp
Vi upptäckte att majoriteten av allmänläkare är positiv till hemmonitorering, medan det för kroniker och allmänheten är svårare att ta ställning – majoriteten är neutral. Vår tolkning är att läkare har en bättre förkunskap till hemmonitorering, har hört talas om det via sitt yrke och diskuterat det med kollegor. ”Vanliga människor” däremot, som inte är speciellt intresserade av just digitala hälsofrågor, har inte tänkt på det i så pass utsträckning att de kan ge ett tydligt svar. Frågade vi om synen på internetbank hade förmodligen majoriteten tydligt tagit ställning för. Men e-hälsa generellt och hemmonitorering i synnerhet ligger inte lika nära till hands för de flesta människor. Det är fortfarande ett luddigt begrepp, vilket betyder att starka aktörer som vill vara med och skapa framtiden fortfarande till stor del har en tom duk att måla på när det gäller allmänhetens syn.

Trots okunskapen är dock är endast 15 % av kroniker och allmänheten direkt negativ. Många har en del invändningar, som vi ska titta närmare på nedan, men i det stora hela är både kroniker, läkare och allmänheten ganska positiv till hemmonitorering som begrepp. Läkare är betydligt mer positiva än både kroniker och allmänheten. Den främsta anledningen till detta är att hemmonitorering anses medföra en mer frekvent kontroll av viktiga hälsomått hos riskpatienter jämfört med idag, vilket i sin tur ökar patientsäkerheten.

Kroniker och allmänheten ser hemmonitorering som ett praktiskt och enkelt verktyg för att kunna hålla koll på sin hälsa samt att slippa åka till vårdcentralen eller sjukhuset för kontroll och liknande. Man uppskattar även vad som beskrivs som en ökat kontroll över egen hälsa: med hemmonitorering upplever individen att den själv äger kontrollen, som kontrast till idag när sjukvårdspersonalen mäter och tar prover och sedan kanske inte alltid lyckas kommunicera resultaten till patienten. Man skulle kunna jämföra med internetbanken igen, där hemmonitoreringen då upplevs ge en hälsokoll inte olikt hur internetbanken ger en enkel koll över privatekonomin utan att man behöver gå ner på bankkontoret och boka möte med en bankrådgivare.

Samtidigt som allmänheten uppskattar kontrollen över sina egna hälsodata är man samtidigt medveten om att hälsotillståndet inte enbart kan uttryckas i siffror – även den egna subjektiva beskrivningen av hur man mår är en viktig bit i pusslet att få en korrekt diagnos och en så bra behandling som möjligt. Så mycket som en tredjedel av allmänheten anser därför att bristen på personlig kontakt vid hemmonitorering riskerar kvaliteten på vården. Man är helt enkelt rädd att inte få samma uppmärksamhet som vid ett personligt besök och att läkaren ska missa viktiga detaljer som man annars hade kunnat berätta under ett kliniskt samtal med läkaren.


Okunskap om e-hälsa bland allmänheten
Sammanfattningsvis kan vi konstatera att det finns en stor okunskap kring begrepp som ”e-hälsa” och ”hemmonitorering” bland allmänheten, vilket inkluderar personer som lider av en kronisk sjukdom. Denna okunskap leder till att man har svårt att ta tydlig ställning för eller emot, och man är därför försiktigt positiv till utvecklingen. Samtidigt skapar osäkerheten en oro kring datasäkerhet, krånglande maskiner och vad som händer när ens hälsodata hamnar i händerna hos en privat aktör. En inte obetydlig del av allmänheten är orolig att ens data så småningom säljs vidare till försäkringsbolag och liknande.

Det finns därför en tydlig utmaning för aktörer inom hemmonitorering att utforma sin kommunikation mot potentiella användare av tjänsterna. Samtidigt som man har möjlighet att måla på en tom duk och skapa sina egna begrepp så bör man också lyssna på användarna och bemöta deras skepsis och oro på ett konstruktivt sätt. Risken finns annars att en produkt eller tjänst som förefaller självklart revolutionerande helt enkelt inte slår igenom.

Läs gärna vårt blogginlägg  Dagens teknikutveckling sätter press på sjukvårdsområdet att förnya sig.