Framtidens digitaliserade vård, hur påverkar det attityder och känslor till svensk sjukvård?

Utvecklingen av e-hälsa går rasande fort och 2025 ska Sverige vara världsledande inom området. Försök med artificiell intelligens pågår redan på många håll inom vården. På Karolinska, vid institutionen för kliniska vetenskaper på Danderyds sjukhus, testas exempelvis ett datorprogram som tolkar röntgenbilder. Istället för att en läkare identifierar frakturer och bedömer vilka patienter som behöver opereras, ska datorn i framtiden hantera dessa uppgifter.

Ett annat projekt som pågår handlar om IBM:s superdator Watson, som ursprungligen skapades för att hantera frågesporten Jeopardy, men som nu också används för medicinska tillämpningar. Sedan början av 2016 arbetar IBM med målet att anpassa Watson till svensk sjukvård. En av styrkorna med superdatorn är att den kan gå igenom stora mängder text och data för att underlätta diagnostisering. Med en hisnande läshastighet kan Watson jämföra patienters journaler mot medicinska tidskrifter, böcker och sidor med läkemedelsinformation. Datorn hanterar närmare 200 miljoner sidor text på tre sekunder! Enligt IBM har 80 procent av all svensk hälsodata hittills varit ostrukturerad, vilket Watson och likande verktyg för artificiell intelligens vill ändra på.

Framväxten av digitala vårdcentraler är en annan trend inom e-hälsa i Sverige. Fördelarna med e-hälsa verkar således vara många. Frågan är dock hur det kommer att tas emot av patienter/allmänhet? Och vad anser läkarkåren om den här utvecklingen?

Allmänheten blir överlag alltmer positivt inställd till digital teknik i sin vardag så finns det ändå en viss skepsis när det kommer till sjukvården. Mr Weasley slår huvudet på spiken i filmen Harry Potter och Hemlighetens Kammare: ”What have I always told you? Never trust anything that can think for itself if you can’t see where it keeps its brain.”

Förtroendet för svensk sjukvård är fortfarande högt, och svensk sjukvård anses som säker men ineffektiv
Det skrivs en hel del negativt om svensk sjukvård i media, men i Kantar Sifos undersökning i juni 2018 bland allmänheten och delar av läkarkåren är förtroendet för svensk sjukvård fortfarande högt. 66% av allmänheten har högt förtroende och signifikant högre bland äldre (65-79 år). Läkarkåren, som i denna studie representeras av allmänläkare, kardiologer och onkologer är förtroendet ännu högre (84%).

60% av allmänheten anser att svensk sjukvård är säker, signifikant högre representation ser vi bland män och allmänhet som passerat 50 år. Bland professionen är attityderna höga, hela 74 % av läkarna anser att svensk sjukvård är säker.

Varken läkarkåren eller allmänheten anser att vården är särskilt effektiv, yngre personer (15-34 år) i allmänheten anser i högre utsträckning att vården är ineffektiv.

Bidrar digitaliseringen till effektivare sjukvård?
Det är allmänheten som i högre avseende tror att digitaliseringen kan göra vården mer effektiv, över hälften av de unga (15-34 år) anser detta. Däremot visar undersökningen att läkarna tycker att digitaliseringen ökar läkarnas administrativa bördor.

”Digitaliseringen och administrationen har bidragit till ökad tid för administration och registrering av uppgifter som ingen riktigt kan svara på varför de samlas in, en lekstuga för administratörer och ekonomer. Själ mycket tid från verkligt sjukvårdsarbete, tar mycket tid för läkare, sjuksköterskor och patienter.”
Allmänläkare

Attityderna till digitala vårdcentraler polariserar
I mätningar som genomfördes tidigare (hösten 2017) svarade en av tre svenskar att de är positiva till att använda digitala vårdcentraler. I 2018 års mätning är fortfarande en tredjedel positivt inställda till digitala vårdcentraler. Men andelen som besökt en digital vårdcentral är låg (endast några procentenheter). Digitala vårdcentraler bidrar med flera fördelar; ökad tillgänglighet, minskar väntetiden för vård och gör att man slipper sitta i väntrum och riskera att bli smittad av andra patienter. Däremot anser många i den äldre målgruppen att det inte finns några fördelar. En annan nackdel är att det är svårt att göra en bra bedömning av patienten via video och att det krävs ett fysiskt möte.

Läkarkåren är däremot skeptisk till digitala vårdcentraler och anser bl a att det är svårt att göra en bra bedömning/undersökning, de bidrar till högre kostnader för vården då fler patientgrupper söker vård i högre utsträckning samt att digitala vårdcentraler tar resurser från vården.

Över hälften av läkarna är mycket positiva till AI inom vården
Så slutligen, några punkter om vilka attityder och föreställningar som finns till AI (artificiell intelligens) inom vården. Kardiologerna är mycket positiva till AI inom vården (74%) och ca hälften av allmänläkarna. Vad gäller allmänheten är 4 av 10 svenskar är positivt inställda, där män och yngre är mer positiva.

Läkarna ser flera användningsområden av AI; bidrar till bättre diagnoser, underlättar prediktiv analys vad gäller exempelvis livsstilssjukdomar. Läkarna anser även att AI möjliggör en mer kostnadseffektiv vård och minskar risken för feldiagnostisering.

AI kan däremot bidra negativt till att läkarna litar mer på AI resultatet, dvs. att den kliniska erfarenheten åsidosätts. Ytterligare farhågor är att det kan finnas risker med otydlig ansvarsfördelning.

Vad gäller allmänheten så ser framförallt män att AI kan ge mer utrymme för mänsklig kontakt, medan kvinnor och äldre i högre utsträckning är oroade över minskad kontakt med sin läkare. Våra yngre medverkande i undersökningen tror att AI kan bidra till minskade feldiagnoser samt till en jämlikare vård.