Naturreferenser och hållbarhet i varumärkesprofilering. Gömställen eller glömställen?

Många känner säkert igen sig i vår tids högljudda, upplysta miljöer, på tågstationer, flygplatser och i gallerior. Arkitekturen i ljus och estetik formar människors rörelser och föser runt oss som flockar mellan olika vattenhål och destinationer. Det är i närhet till dessa platser flera av de största varumärkena har hittat hem, vattenhålen som ger känslan av trygghet och fritid genom att kapslas in i detaljer som påminner om inredningen i små mörka fjällstugor. Dovt ljus, grova trädetaljer och stora växter spelar på våra innersta ur-känslor genom att skapa oaser av trygghet som kontrast till de hårda, upplysta miljöerna utanför.

Kanske var det Disney som inspirerade till upplevelsemarknadsföringen med vattenfall, regnljud och naturmiljöer i samband med shopping och restaurangbesök.
Som på senare tid eskalerat och konstruerat en standardiserad mall för varumärkesprofilering.

Idag kan en så banal sak som att köpa en kaffe bli till en upplevelse genom illusionen av att vara på semester. I Stockholm var några framgångsrika thairestauranger tidiga med referenser till naturmiljöer, som nu återfinns i både butiker, på finrestauranger och snabbmatsrestauranger, kanske speciellt på Kaféer. På finrestaurangerna spelar man på längtan till skog och natur genom att erbjuda menyer där råvaror tillagas över öppen eld. Gärna med det visuella och sensoriska i samspel så att friluftskänslan tar tag i hela kroppen. Det handlar om att ta hand om människors längtan att vara nära naturen, även om den är konstgjord. Att skapa förnimmelser till miljöer som vi allt mer förknippar med tiden vi är lediga, men som vi förr ironiskt nog relaterade till tid för arbete.

Naturreferenser hjälper till att förstärka upplevelsen av ett varumärke, samtidigt som de kommunicerar etiska värden vi människor ofta vill bli förknippade med, t.ex. ekologisk hållbarhet. På så sätt kan naturreferenser användas för att representera något sårbart vi behöver värna om, och fungera som grund i varumärkesstrategier. Något som eskalerat i takt med konsumentkraft och individualiserad marknadsföring i sociala medier. På Facebook syns de varumärken som människor kan använda i sin egen image, varumärken som har egenskaper som är så tydliga att vi vill använda dem för att spegla oss i. Hållbarhetsfrågor stannar numera inte i styrelserummen, de bakas in marknadsstrategier och ligger gärna som grund i startups.

Sociala medier har även kommit att karakteriseras av konsumentkraft där produkter ifrågasätts om innehåll och hälsa. Från att prioritera marknadsföring som handlat om gemensamma krafttag för miljö och arbetsvillkor har flera branscher nu riktat in sig på det mer personliga planet, det handlar om det som är bra för ”dig” snarare än det som ger fördelar för ”oss”. T.ex. I dryckesbranschen är det inte ovanligt att vin marknadsförs som ”vin med mindre garvsyra och histamin” eller vin för ”veganen”. Vi känner igen samma tendens i mejerikylen. Men den micro-individualiserade marknadsföringstrenden behöver inte nödvändigtvis stämma överens med övriga värden som grundar sig i hållbarhet.

Det gäller här att som företag inte tappa fotfästet och stabilt stå kvar i en konsekvent och långsiktig strategi. Det räcker inte med att skapa illusionen av ansvarstagande, det kommer att genomskådas om helheten inte håller ihop. Kan vi gömma oss i det mulliga, ansvarstagande, trygga kaffehuset eller vill vi bara glömma oss bort en stund? ”Back-to-nature-trenden” kan framställas och kontextualiseras på miljarder olika sätt, vilket erbjuder enorm potential för företag som vill jobba med sensorisk marknadsföring och varumärkespositionering som håller över tid, på alla nivåer, i alla kanaler och genom alla sinnen. Utarbetade holistiska strategier skapar långsiktighet för lojalitet och förtroende och står pall för buffliga trendstormar.

Vill du veta mer om vad som kännetecknar ett starkt varumärke? Hör av dig till oss!