2024-06-18
ORVESTO Konsument utvecklas i vanlig ordning kontinuerligt för att svara på de frågor som dagens marknadsförare, kommunikatörer och affärsutvecklare har. I årets första undersökning har mängder av förändringar genomförts.
ORVESTO Konsument har under många år noga följt svenskarnas beteende kring sociala medier både kring specifika räckvidder, frekvenser och beteenden. Nytt i ORVESTO 2024:1 är tid spenderad på specifika sociala medier (gårdagen).
Som vi känner till skiljer sig beteendet kring sociala medier och olika plattformar mycket beroende på åldersgrupper. I topplistan för de sociala mediekanaler som svenskarna lägger mest tid på under en genomsnittlig dag, domineras listan av rörligt innehåll/video och spelplattformar, samtliga med framför allt unga målgrupper som driver upp användningstiden för dessa plattformar.
TikTok ligger i topp med 83 minuter per genomsnittlig dag, ca 16 % av svenskarna la minst en minut under gårdagen på plattformen och över 60% av målgruppen Gen Z. Spelplattformen Twitch som endast användes av 4,5% av svenskarna under föregående dag är även den inte föga förvånande störst i yngre målgrupper där den konsumerades av närmare 14% och strax under 70 minuter.
Instagram, Facebook och Youtube är de plattformar som flest svenskar anger att de använde under föregående dag . Över 80% av Gen Z använde Youtube och spenderande där närmare 90 minuter i snitt.
Fortsätt följa utvecklingen för tidsåtgång på sociala medier för olika målgrupper i ORVESTO Konsument under 2024 och framåt.
Den 7 mars 2024 inträdde Sverige som fullvärdig medlem i Nato. Beslutet att ansöka om NATO-medlemskap 2022 markerade en historisk vändpunkt för Sverige, som därmed övergav en lång tradition av militär alliansfrihet. Bakgrunden till beslutet är som bekant ökade geopolitiska spänningar och behov av kollektiva försvarsgarantier. Sveriges anslutning till NATO representerar därmed både ett slut på en era av neutralitet och början på ett nytt kapitel i landets säkerhetspolitik. När vi frågar den svenska befolkningen om man anser att ett medlemskap i Nato gynnar Sverige svarar en majoritet, 56%, att de håller med om detta även om påståendet såklart kan tolkas på flera olika sätt, beroende på vilka aspekter man beaktar och vilken bakgrund man har. Män är mer positivt inställda (62%) till Nato jämfört med kvinnorna (50%). När vi för ett år sedan (2023:1) frågade befolkningen om Sverige bör gå med i Nato var det 60% som höll med om detta och under 2022 var det 53% som stöttade ett Nato-medlemskap för Sverige. I årets första mätning där insamlingsperioden av data sammanföll med Sveriges officiella inträde i Nato ligger den nivån relativt stabil, 57% tycker att Sverige bör gå med i Nato.
Analyserar vi Nato-frågorna ur ett åldersperspektiv ser vi tydliga mönster att de äldsta är mer positivt inställda till Nato jämfört med de yngre vilket säkerligen har flera möjliga förklaringar så som t.ex. tidigare erfarenheter och en historisk kontext som de äldre har upplevt.
Analyserar vi befolkningens inställning till Nato utifrån partisympatier (skulle definitivt rösta på) ser vi att det är främst Moderaternas, Liberalernas och Kristdemokraternas väljare som stödjer ett medlemskap. Mer än hälften av Centerpartiets, Sverigedemokraternas och Socialdemokraternas väljare är också för ett Nato-medlemskap medan knappt 40% av Miljöpartiets väljare håller med om att ett medlemskap gynnar Sverige. Allra mest negativt inställda är Vänsterpartiets väljare där knappt en fjärdedel stödjer inträdet i Nato.
Samhällsdebatten och internationella relationer gör det högst aktuellt att följa utvecklingen kring befolkningens attityd och inställning till Nato framöver.
I ORVESTO Konsument finns också alla möjligheter för vidare analyser av målgrupper som är för eller emot Nato utifrån t.ex. i vilka kanaler och hur ofta man konsumerar nyheter eller vilket förtroende olika målgrupper har för etablerade medier och mycket mer.
Härom veckan rapporterades det att bolaget Microsoft storsatsar på AI - i Sverige! Därmed investerar bolaget nästan 34 miljarder kronor på "molninfrastruktur och AI" och ska ge 250 000 personer utbildning i tekniken.
Att AI är onekligen här för att stanna och att den nya tekniken kommer att förändra våra liv börjar säkert för de flesta att sjunka in, men som ofta med ny teknik varierar kunskap och erfarenhet stort i landet. Det är första gången i undersökningen (2024:1) som vi frågar svenska folket om AI och det är ett frågeområde som vi givetvis kommer utveckla mer.
AI eller artificiell intelligens kan på ett väldigt enkelt sätt beskrivas som ett samlingsnamn på datorprogram och verktyg som på olika sätt är gjorda för att likna mänskligt tänkande, något som just nu finns överallt i vår vardag utan att man kanske inte alltid är uppmärksam på det. Vi har frågat svenskarna om de har använt ett AI-verktyg (alltså tjänster som använder artificiell intelligens t.ex. ChatGPT) under de senaste 12 månaderna. 36% svarar JA på den frågan och majoriteten av dessa anger av dessa att de använt verktygen i privat bruk snarare än i sitt arbete. 58% säger att de inte (medvetet) har använt ett AI-verktyg de senaste 12 månaderna och endast 5,6% svarar Vet ej, vilket kan vara en indikation på att AI som begrepp har blivit mer vedertaget.
Som nästan alltid när det gäller ny teknik är det de yngre målgrupperna som snabbast tar till sig utvecklingen. I målgruppen Gen Z säger närmare 70% att de har använt en AI- tjänst det senaste året.
Exakt vilken typ av tjänster/verktyg som används har vi inte frågat om i denna omgång, men området kommer garanterat att utvecklas framöver i takt med teknikens utveckling i människors vardag. Det ska minst sagt bli intressant att följa utvecklingen vidare!
Som bekant har ett stort skifte kring hur vi konsumerar rörlig bild skett under de senaste åren.
För fem år sedan kunde vi se att ca 44% av befolkningen ”tittade på TV” mestadels eller enbart genom att konsumera rörligt linjärt och 34% gjorde det genom play- och streamingtjänster. Under åren har vi följt en gradvis förflyttning av båda dessa grupper. I årets första mätning kan vi se att det numera är en fjärdedel av befolkningen som (mest eller enbart) tittar på linjär-TV medan den stadigt växande play-/streaminggruppen nu utgörs av 53% av befolkningen (tittar mest eller enbart på play/streaming). I ORVESTO Konsument går det att djupdyka i just denna fråga för vidare analyser i skräddarsydda målgrupper och med tidsserier från 2018 på just konsumtion av rörlig bild – linjärt vs. play/streaming.
I årets första mätning kan vi se att 78% av Sveriges befolkning anger att de har minst en av de stora streamingtjänsterna i hushållet som de betalar för. Det är en liten ökning om vi jämför med fyra år tillbaka i tiden då 73% angav att de hade minst en streamingtjänst. Netflix dominerar fortfarande i hemmen och 58% har tillgång till tjänsten.
Sedan en tid tillbaka ser vi dock att streamingaktörerna tampas med att öka antalet prenumeranter samtidigt som flera också har höjt sina priser men inget tycks riktigt fungera för att öka intäkterna.
Många tjänster har fått tänka om och streaminglandskapet är i förändring då allt fler streamingtjänster överväger eller har redan lanserat reklamabonnemang som alternativ till sina tidigare reklamfria tjänster. Prisstrategierna för de olika tjänsterna kommer troligtvis se olika ut.
I årets första ORVESTO Konsument har vi lagt till reklam i play-/streamingtjänster i frågan om inställning till reklam och vi ser att denna typ av reklam är en av de man är allra mest negativt inställd till. 74% av befolkningen anger att de är mycket/ganska negativa till reklam på dessa plattformar. 22% tar inte ställning i frågan och endast 3% anger att de är positivt inställda till reklam på streamingtjänsterna. Endast reklam i mobilen (79% är negativa) och reklam i e-post (75% är negativa) visar högre andel negativa attityder.
Vi har även lagt till ett nytt påstående på samma ämne; ”Jag skulle kunna tänka mig att sänka min månadskostnad för de play-/streamingtjänster jag betalar för idag mot att tjänsten då istället innehåller reklam.” Här ser vi att endast 15% instämmer helt/delvis i påståendet medan 64% inte kan tänka sig detta och vill fortsatt slippa reklamen i streamingsjänsterna.
Det verkar således som att befolkningen inte riktigt är beredd att ge upp det streamingvärlden tidigare erbjöd, dvs. reklamfri-TV. Vi ser fram emot att följa utvecklingen och attityderna för denna fråga i framtida mätningar.
Konsumenter bombarderas med alltmer marknadsföring, från fler källor, vid fler tillfällen och mer frekvent än någonsin tidigare. Därmed är personliga rekommendationer – Word of mouth, eller Earned Media viktigare än någonsin, för att hjälpa till att övertyga konsumenter när de väljer vilka varumärken de ska köpa.
Men var finns de mest inflytelserika konsumenterna, de som kanske har möjlighet att forma andra och kanske till och med kan kallas för din målgrupps Influencers?
Det nya påståendet i ORVESTO Konsument ”Jag är en person som kan påverka andra människor när det gäller varumärken och produkter genom mina åsikter” kan i kombination med påståendena ”Jag är en person som provar saker före andra” och “Jag är en person som ofta pratar med andra om varumärken och produkter jag tycker om” användas i analyser för att identifiera dels early adopters, men dels även de mest inflytelserika målgrupperna. Dessa kan anses fungera som en form av influencers, d.v.s. de som sprider budskap vidare om de produkter och varumärken som de tycker om och påverkar andra människor genom sina egna åsikter om dessa produkter. Individer man gärna vill ha i sin kundgrupp med andra ord!
Sammanfattningsvis – en ny värld för konsumenter leder till att undersökningen kontinuerligt utvecklas för att bättre spegla den dynamiska och komplexa verklighet i vilken medier och kommunikation verkar.
Här hittar du räckviddsutveckling samt räckviddsrapport för ORVESTO Konsument 2024:1.
Prenumerera och få ett mail av oss till din e-post när det finns nya blogginlägg från alla våra expertområden att läsa på vår webbplats!
Ja, jag vill prenumerera på Kantar Sifos blogginlägg från alla expertområden.
Genom att klicka på "Prenumerera" godkänner jag Integritetspolicy
Vasagatan 11, 111 20 Stockholm
Kantar Sifo, 114 78 Stockholm
tel: 08-507 420 00, mail: info@kantarsifo.com
