En värld av hörlurar

Jag beskrev min känsla för min fru och hon tycktes vara av uppfattningen att det möjligen kunde anses som en smula påträngande att lyfta på folks hörlurar för att tjuvlyssna.

Mina barn påpekade dock att – ” det är ju sådant som du gör på jobbet pappa så du kanske bara kan titta i de undersökningar ni gör”. Barn är smarta. Så vi gör så:

En statistisk analys av konsumtion av ljud

Det är främst fyra företeelser vi söker se hur de hänger ihop med varandra. Dels On Demand lyssnandet av olika karaktär, som representeras av Spotify och lyssnande på podcasts, men vi söker också se hur detta relaterar till lyssnande på kommersiell vs Public Service radio.

Låt mig här hoppa över beskrivningen av den statistiska analysen och bara låta er njuta av den snygga bilden som är slutresultatet av klusteranalysen. Fyra distinkt olika segment som på olika sätt beskriver det svenska lyssnandet i Sverige.

De oljudliga – 29,2 %

Ur ett ljudperspektiv en lite tråkig målgrupp då de inte är speciellt intresserade av att lyssna på något. Mindre intresserade än andra av musik och utan ett större behov av att själva välja vad de lyssnar på när så är Sveriges Radio den enda ljudkälla som de tycks acceptera i någon vidare utsträckning. Denna grupp syns som svår att få att vidareutveckla sitt lyssnande.

Nyckelord: Traditionella linjära mediekonsumenter, opera, klassiskt, dansband, schlager, folkmusik, visor, nöjda, hemkära, lugn, det lokala, plikt, Baby Boomers.

De formaterade – 22,4 %

De formaterade dras till all form av formaterade sändningar. I den linjära världen konsumerar man både Public Service och de kommersiella stationerna med samma intresse. Lyssnar också gärna i efterhand och gillar de formaterade podcastsändningarna. Det enda ljud man inte omfamnat med samma entusiasm är Spotify utan där är man ungefär som svensken är mest.

Nyckelord: P1 Dokumentär, Reklamradio, Spotify, Multikonsumenter av media, programstyrt, hårdrock, topplistan, rock, pop, RnB, vetgiriga, utforskare, teknik inom bild & ljud, ekologi, teknik, rättvisa, generation X.

De linjära traditionalisterna – 15,7 %

För de linjära traditionalisterna är det realtidsradio som gäller. Kommersiell radio konsumeras ungefär som genomsnittssvensken medan Sveriges Radio är extremt överrepresenterat. Tekniska nymodigheter och format förkastas helt och hållet.

Nyckelord: Traditionella mediekonsumenter, starkt musikintresse, dansband, schlager, folkmusik, visor, country, balanserade, till freds, traditionella lugna intressen, politik, finanser, samhälle, plikt, traditioner, det lokala, den tysta generationen.

De ljudliga – 32,8 %

De ljudliga har två huvudsakliga drivkrafter. För det första vill de välja själva vad de lyssnar på och när och för det andra så är deras generella musikintresse betydligt större än andra målgrupper. Inte oväntat är det i denna grupp som Spotify når astronomiska höjder. Men även poddar lyssnas på med stort engagemang.

Nyckelord: Spotify, poddar, Sociala & digitala medier, dance, RnB, topplistan, rock, pop, hårdrock, reggae, njutning, kunskapstörst, trendkänsliga, vetgiriga, yta, image, jämställdhet, ekologi, mode, design, Millennials.

Vi ser alltså att sannolikheten att konsumera ljud i olika kanaler och via olika plattformar är styrt av mängder av olika parametrar. Lyssnandet via olika kanaler och plattformar är också i högsta grad generationsstyrt. Nedan ser vi den indexerade mediekonsumtionen i de olika ljudkonsumtionsgruppen. Det är uppenbart att utvecklande av nya satsningar inom ljud har inbyggda barriärer på marknaden och varje ljudproducent bör noga förstå det komplicerade sambandet mellan plattformar, kanaler och typ av ljudkonsumtion.