Fondmonitorn 2009 - tydliga effekter i finanskrisens spår

Undersökningen fokuserar på aktiva fondsparare, dvs den tredjedel av svenskarna som köpt fondandelar det senaste året och som själva påverkat valet av fond. Undersökningen bygger på 1 200 intervjuer genomförda under perioden mars till maj i år.
 

Risk? – nej tack!

Finanskrisens effekter går tydligt att utläsa i resultatet; generellt sett har spararna blivit betydligt mindre riskbenägna jämfört med 2007. Tydligast blir det hos en speciell grupp av fondsparare som vi valt att kalla Carefree-segmentet. Här finner vi de som kanske lät sig påverkas mest av den långa period av uppgång som fick ett så abrupt slut under förra året. 

Typiskt för dessa fondsparare är att de är tämligen ointresserade och inte heller särkilt kunniga, ändå agerar man relativt obekymrat och litar på sitt eget omdöme. Inte sällan har man satsat på China och Indien och laddat med en hel del högriskfonder i portföljen. Det senaste årets utveckling har dock fått många att tänka om; idag är de betydligt mindre riskbenägna och har lägre självförtroende i besluten. 
 

Stora skillnader i köpbeteende

Trots att undersökningen riktar sig till gruppen aktiva fondsparare så ser vi ganska stora skillnader mellan de fyra olika segment vi valt att analysera. Störst risk tar ”Connoisseuren” där nästan hälften valde en högriskfond i sitt senaste köp. Men här handlar det om kalkylerad risk, connoisseurerna är nämligen pålästa och lägger mycket tid på sitt sparade och på att följa den allmänna ekonomiska utvecklingen. 

Deras raka motsats är den sk ”Safe Playern” som inte litar på sina egna bedömningar och ogärna tar risk. I denna grupp är det endast 14 % som satsat på en högriskfond i sitt senaste fondval. Köpbeteendet har också förändrats mot 2007 när den första Fondmonitorn publicerades. Rådgivarna har fått större inflytande och köpbesluten tar också lite längre tid.
 

Fondbolagens varumärken – krisens vinnare och förlorare

När det gäller de olika fondbolagens varumärken slår finanskrisens effekter olika; de som tappar mest i attraktionskraft är bl a AMF, Swedbank Robur och SEB. Här syns effekterna av massivt negativ publicitet för bolagen under senaste året. Även några av de mer nischade bolagen tappar, t ex Didner & Gerge, East Capital och Gustavia.

Men långt ifrån alla är förlorare; Skagen, Danske Capital, DnBNor och XACT är exempel på varumärken som stärkt sina positioner. Det vi kallar ”Brand Attractiveness” tar även hänsyn till de olika bolagens kännedom och då finner vi att de nischade bolagen generellt sett är mest attraktiva. Skagen, Didner & Gerge, Simplicity, East Capital och HQ är (trots en del stora tapp) några av bolagen i toppen på den listan. Swedbank Robur är den enda storbanken som når en topplacering i det avseendet. 

När det gäller kundnöjdhet ser vi inte helt oväntat en bred nedgång och en del riktigt rejäla ras. Nöjdast kunder av de traditionella fondbolagen har Catella, Banco och Carlsson. Avanza når ännu högre värden men den jämförelsen haltar lite eftersom de nog av de flesta främst ses som ett fondtorg snarare än ett fondbolag.
 

Vill du veta mer?

Fondmonitorn är en syndikerad undersökning som TNS SIFO genomför årligen sedan 2007. Rapporten omfattar över 50 sidor och har följande innehåll:

• Segmentering – förstå hur olika konsumenttyper tänker och agerar
• Köpbeteende – hur går köpet till och vad påverkar?
• Nyckeltal varumärken – kännedom och preferenser – ranking av 35 fondbolag
• Varumärkesimage – hur uppfattas fondbolagen?
• Nöjdhet och lojalitet – ranking av fondbolagen

Det omfattande materialet möjliggör en mängd specialanalyser utöver det som finns i standardrapporten. Vill du köpa rapporten eller veta mer om undersökningen, kontakta Alexander Sovré eller Patrik Rolén på TNS SIFO.